Aya Kanbar (2004)
Selección, comentarios y traducción de Gwennhael Huesca Reyes
En 2021 debutó con el poemario Hyperverklighet (Hiperrealidad), nominada los galardones Katapultpriset de la Sociedad de Escritores de Suecia, el Premio de Poesía de la Radio Sueca y el reconocimiento para debutantes del diario Borås Tidning. En otoño de 2023 publicó su segundo poemario, Aftongata (Evening Street).
jazz en el ascensor
una mujer anónima se registra lleva su corazón en la mano me deja inspeccionarlo con cuidado fragancia de rosa, olor a humo
en su lengua las palabras están tatuadas «dame algo estimulante» dice con frialdad
¿quién le ha dado esa voz helada? parece que nunca ha expresado algo de importancia
ella cuenta que siempre regresa las canciones al principio justo antes del coro
la recepción armoniza nuestras miradas
ella adora las vidas de otros & se ha rendido
quiere perderse a sí misma en tokio & envenenar el pasado escuchar melodías nuevas antes de que se distorsionen
llegar a la carne viva con el enjuague bucal en la habitación del hotel o tal vez vaciarlo en la alberca
crecer sin distracción como en el viejo hollywood clásico & contemporáneo un zumbido apagado, toma la llave & espera la recomendación señalo el ascensor ahí hay medicina no cura, pero retrasa la muerte
romanticismo (poema clásico de amor)
eres el reflejo de la media luna
en el agua de la calle
tu risa tiene dientes de cuchillo
me muerde
me quiebro en pedazos
& me sello con néctar
eres un perfume,
con olor a
flor de limonero & vainilla
eres una ciudad
que resuena
entiendes nuestros mitos,
te dejas caer dentro de mi nombre
ese divino estrangulamiento
esas profecías rotas
la amaranta en nuestros sueños
quiere liberarse
& fluir en nuestras manos orientales
obsérvame,
disuélveme
tu cuerpo & tu voz
juguetones en aceite de oliva
nuestros cielos caídos
nuestros ángeles caídos
aún no me he atrevido
a mirar tu cara
mi cuerpo se derramaría
& perdería todo el control
porque fuiste tallada
en el rescoldo del árbol
& te moldeaste
en un fragmento intacto de amor
tu mirada sabe quién soy
tu mirada puede desembocar en todo
un gradiente eterno
un último sacramento
será lógico,
permitir
ser controlada
por una persona
una última inhalación,
antes de ahogarme en ti
Originales en sueco
jazzmusik i hissen
en anonym kvinna checkar in håller sitt hjärta i handen låter mig inspektera det varsamt rosdoft, röklukt
på hennes tunga är orden tatuerade »ge mig något stimulerande« säger hon kallt
vem har gett henne denna frusna röst? den verkar aldrig ha yttrat något av betydelse
hon berättar hur hon alltid spolar tillbaka låtar till början precis innan refrängen
receptionen rimmar på våra blickar
hon avgudar andras liv & har gett upp
hon vill förlora sig själv i tokyo & förgifta det förflutna höra nya melodier innan de förvrängs
göra sig själv rå genom munsköljet i hotellrummet eller kanske hälla ut det i poolen
växa utan distraktion som i gamla hollywood klassiskt & kontemporärt ett tyst hummande, hon tar nyckeln & väntar på rekommendation jag pekar mot hissen där finns medicinen den botar inte, men saktar ner döden
romantik (klassisk kärleksdikt)
du är reflektionen av halvmånen
på gatuvatten
ditt skratt har huggtänder
det biter mig
jag knäcks i bitar
& förseglas med nektar
du är en parfym,
med doften av
citronblom & vanilj
du är en stad
som sjunger tillbaka
du förstår våra myter,
låter dig själv falla in i mitt namn
dessa gudomliga stryptag
dessa brustna profetior
amaranten i våra drömmar
den vill frigöras
& rinna i våra orientalhänder
iaktta mig,
upplös mig
din kropp & din röst
lekande i olivolja
våra fallna skyar
våra fallna änglar
jag har ännu inte vågat
titta på ditt ansikte
min kropp skulle strömma ner
& jag skulle förlora all kontroll
för du var huggen
ur trädets glöd
& formades
till en orörd skärva av kärlek
din blick vet vem jag är
din blick kan mynna ut i allt
en oändlig gradient
ett sista sakrament
är det logiskt,
att låta sig själv
vara så behärskad
av en person
ett sista andetag,
innan jag drunknar i dig
Primera edición de la Muestra de poetas suecas: Balsam Karam. Segunda edición: Rasha Alqasim. Tercera edición: Helena Boberg.
